Påverkar klassrummets akustiska miljö inlärningen?

När vi fokuserar på problemet med buller i klassrum och dess koppling till lärande, är det nödvändigt att nämna den italienska fysikern Arianna Astolfi. Denna kvinna, som studerade byggnadsfysik vid universitetet i Turin, bestämde sig för att inrikta sin forskning på akustisk konditionering i klassrum. Anledningen: hennes barn.

När de började i skolan klagade de på att de inte förstod sina lärare ordentligt. Hon bestämde sig för att prata med skolan och deltog i flera lektionssessioner i klassrummet tillsammans med barnen. Hon kunde bevittna hur stressande ljudmiljön var i dessa utrymmen, vilka dessutom tillhörde gamla byggnader och inte hade uppförts med tanke på akustiken vid undervisning.

Detta, tillsammans med de möten han hade med lärare och personal på centret, ledde till att han påbörjade sitt forsknings- och informationsarbete om sambandet mellan klassrummets akustiska behandling och dess relation till lärande.

I sitt arbete som forskare utvärderade hon den akustiska miljön i 51 högststadieklassrum och övervakade lärarnas tal i dem. Hon observerade hur detta påverkade elevernas prestation och koncentration, och erhöll mycket överraskande resultat som till exempel:

• Studenternas samtal i klassrummen var den mest störande bullerkällan, medan intermitterande ljud som fotsteg var mer störande än konstanta ljud
• Deras arbete resulterade i projektet ’IO ASCALTO’, vars syfte är att hjälpa barn med dyslexi att hantera sitt tillstånd genom bättre akustik. Detta beror på att det finns en stark teoretisk grund för detta samband mellan dyslexi och auditiv bearbetning i hjärnan, vilket skapar en diskrepans mellan talets rytm och dess neurala aktivering
• Han drog slutsatsen att efterklangstider runt 0,75 sekunder är fördelaktiga för lärarens tal för att budskapet ska nå fram tydligt i klassen, samt när det gäller den ansträngning läraren själv måste göra med sin röst
• Han kunde fastställa att det finns ett signifikant samband mellan talets tydlighet och barns läshastighet.

Allt arbete som leddes av Astolfi resulterade i en italiensk standard som godkändes år 2020, UNI 11532-2:2020. Standarden definierar de akustiska deskriptorer som representerar akustisk kvalitet, samt referensvärdena för skolsektorn, kommunikations-/kollektivsektorn, kollektivsektorn, små konferensrum och/eller multifunktionella rum.

Även om denna standard idag endast gäller i Italien, är det ett stort steg framåt som riktmärke för resten av länderna.

Konsekvenserna av dålig akustisk miljö

Några av de konsekvenser som orsakas av dålig akustisk miljö i klassrummet där inlärningen sker, och som vi kan räkna upp, är:

• Svårighet att förstå ord: I en miljö med hög efterklang kan ord flyta ihop och överlappa varandra, vilket försvårar talförståelsen. Detta kan påverka språkutvecklingen och kommunikationen negativt, liksom förståelsen av den information som presenteras.
• Minskad uppmärksamhet och koncentration: Bakgrundsbuller fororsakat av efterklang kan distrahera studenter och minska deras förmåga att koncentrera sig på den aktuella uppgiften. Detta kan påverka informationsretentionen och det aktiva deltagandet i inlärningsprocessen negativt.
• Beteendeproblem: Konstant exponering för buller är förknippat med förändringar i barns beteende, inklusive irritabilitet, aggressivitet och svårigheter att koncentrera sig.
• Problem med hörselbearbetning: En miljö med hög efterklang kan försvåra hörselbearbetningen, särskilt för barn med inlärningssvårigheter. Detta kan leda till svårigheter att följa instruktioner, bearbeta muntlig information och förstå viktiga begrepp.
• Hörseltrötthet: Kontinuerlig exponering för en bullrig miljö på grund av efterklang kan leda till hörseltrötthet. Hörseltrötthet kan göra det svårare för studenter att upprätthålla engagemanget i inlärningen under dagen.

Nycklar för optimal akustisk konditionering

Av allt som tas upp i det här inlägget kan vi dra slutsatsen att den akustiska utformningen av klassrummet inte bara innebär en förbättring av själva inlärningsprocessen, utan också när det gäller lärarens hälsa på medellång och lång sikt, klassrumsmiljön när det gäller elevernas beteende, eller en minskning av stress- och ångestnivåerna hos både elever och lärare.

Den teknik som ISINAC erbjuder genom sina lösningar för akustisk konditionering för att minska eko och efterklang utgör en källa till akustisk komfort som kännetecknas av att vara:

– Lätta att installera
– Anpassade efter rummets design och användning, anpassningsbara
– Hög prestanda och låg miljöpåverkan
– Brandresistenta och hypoallergena
– Men framför allt effektiva

Om du har ett projekt av detta slag på gång, eller känner någon som i sin vardag lider av konsekvenserna av dålig akustisk konditionering i klassrummet, tveka inte och kontakta oss. Det är ett stort problem som med ISINAC har en enkel och snabb lösning.

Slutligen, om du har lite tid över, inbjuder jag dig att lära känna LEO, ett barn med hörselnedsättning som berättar för oss hur hans liv har förändrats tack vare ISINAC:s akustikpaneler.

Etiketter: ljudabsorption · inget buller · tillbaka till skolan